Så kan Löjligt förvänd användas i en mening
- - I sanning ett löjligt infall, sedan vi gått ut och vandrat så länge i storm och mörker för att träffa din moder !
- Ett annat mera löjligt obehag beredde henne den besynnerliga omständigheten, att hon inte fick vara i fred för fästmannens tillhörigheter.
- – Det är löjligt att de inte tar in Stina Nilsson, säger norrmannen till
- – Löjligt, men det är förbjudet enligt regelboken, säger SVT-experten Jonas Kruse.
- Dessutom verkade det löjligt att se de jättelika gardisterna värnlöst underkastade den lille mannens elakheter.
- – Det är löjligt att bara släppa in 50.
- Antagligen tycker han inte längre att Idol är löjligt.
- Det var för löjligt : Pierre le Grand - eller rättare le Gros !- Förälskad i en liten snärta, som visst aldrig en gång börjat i skolan.
- – Jag tycker det är löjligt.
- Jag ville bara säga, att jag själv mycket väl inser, hur löjligt jag bar mig åt.
- Löjligt.
- För resten fann han det också mycket löjligt att bli kallad guffar av sina egna barn.
- Ehuru domprostinnan fann det nog så löjligt och roande, ansåg hon sig nu likväl böra avbryta samtalet och tillkalla herr Vickberg.
- Det föreföll henne själv ganska löjligt.
- Det var fru Gunhilds allvar och ingenting löjligt.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.